Det finns inte m\u00e5nga domar som r\u00f6r fr\u00e5gan om till\u00e4mpningen av 1949 \u00e5rs lag om r\u00e4tten till arbetstagares uppfinningar (”LAU”). Efter att en tvist pr\u00f6vats i tv\u00e5 instanser kan H\u00f6gsta domstolen nu komma att pr\u00f6va fr\u00e5gor om ers\u00e4ttning till en anst\u00e4lld uppfinnare (fr\u00e5gan om pr\u00f6vningstillst\u00e5nd har \u00e4nnu inte avgjorts).<\/p>\n
Patent- och marknadsdomstolen meddelade i juli 2021 en dom som innebar att en talan om ers\u00e4ttning f\u00f6r \u00f6vertagande av r\u00e4tten till en uppfinning med st\u00f6d av lagen ogillades. Arbetsgivaren\/F\u00f6retaget – C-Rad AB (Bolaget) – bedriver forskning, utveckling, tillverkning och f\u00f6rs\u00e4ljning av utrustningar och l\u00f6sningar inom diagnostik och str\u00e5lterapi (medicinteknik). Den som beg\u00e4rde ers\u00e4ttning – KM – var anst\u00e4lld som mjukvaruutvecklare, produktchef och marknadschef i Bolaget (och i dotterbolag) under ett antal \u00e5r – han var marknadschef vid tidpunkten f\u00f6r uppfinningens tillkomst. Uppfinningen avser ett patientpositioneringssystem f\u00f6rsett med en ljusprojektor som p\u00e5 visst s\u00e4tt projicerar information om avvikelser n\u00e4r det g\u00e4ller patientens position eller st\u00e4llning och utg\u00f6r en del i en kommersiell produkt – Catalyst. Uppfinningen har patents\u00f6kts och resulterat i ett flertal patent (Bolagets dotterbolag \u00e4r innehavare av patenten). Tvisten mellan Bolaget och KM g\u00e4ller om KM ensam har utf\u00f6rt det arbete som resulterat i uppfinningen, om arbetet kan anses ha ing\u00e5tt i KM:s arbetsuppgifter, om KM, genom sin l\u00f6n och andra f\u00f6rm\u00e5ner, kan anses ha f\u00e5tt sk\u00e4lig ers\u00e4ttning f\u00f6r sitt arbete med uppfinningen eller – om s\u00e5 inte anses vara fallet – vilket ers\u00e4ttningsbelopp Bolaget skall betala till KM.<\/p>\n
6 \u00a7, f\u00f6rsta stycket, LAU stadgar: ”Intr\u00e4der arbetsgivare, enligt denna lag eller eljest, helt eller delvis s\u00e5som arbetstagarens r\u00e4ttsinnehavare med avseende \u00e5 en av denne gjord uppfinning, skall arbetstagaren vara ber\u00e4ttigad till sk\u00e4lig ers\u00e4ttning och skall vad nu sagts g\u00e4lla \u00e4nd\u00e5 att annat m\u00e5 hava avtalats f\u00f6re uppfinningens tillkomst”. I best\u00e4mmelsens andra stycke anges de faktorer som skall beaktas vid best\u00e4mmande av ers\u00e4ttningens storlek: (i) uppfinningens v\u00e4rde, (ii) omfattningen av den r\u00e4tt till uppfinningen som arbetsgivaren har \u00f6vertagit, samt (iii) den betydelse som anst\u00e4llningen har haft f\u00f6r tillkomsten av uppfinningen.<\/p>\n
Enligt LAU g\u00f6rs \u00e5tskillnad mellan olika kategorier av uppfinningar: forskningsuppfinningar, andra tj\u00e4nsteuppfinningar och \u00f6vriga uppfinningar.\u00a0N\u00e4r forsknings- och uppfinnarverksamhet utg\u00f6r arbetstagares\u00a0huvudsakliga arbetsuppgift och uppfinningen har tillkommit\u00a0v\u00e4sentligen s\u00e5som ett resultat av denna verksamhet eller<\/u> uppfinningen\u00a0annars \u00e4r l\u00f6sningen p\u00e5 en i tj\u00e4nsten n\u00e4rmare f\u00f6relagd uppgift utg\u00f6r en uppfinning en forskningsuppfinning. I fr\u00e5ga om forskningsuppfinningar g\u00e4ller att arbetstagaren endast skall f\u00e5 ytterligare ers\u00e4ttning om v\u00e4rdet av r\u00e4tten till uppfinningen \u00f6verstiger vad som med h\u00e4nsyn till arbetstagarens l\u00f6n och \u00f6vriga f\u00f6rm\u00e5ner i tj\u00e4nsten rimligen kunde f\u00f6ruts\u00e4ttas (detta f\u00f6ljer av andra stycket 6 \u00a7 LAU; arbetstagaren f\u00e5r \u00e4ven i dessa fall sk\u00e4lig gottg\u00f6relse f\u00f6r utl\u00e4gg).<\/p>\n
Patent- och marknadsdomstolen konstaterade att det var ostridigt i m\u00e5let att uppfinningen inte var ett klassificera som en forskningsuppfinning. Enligt domstolen \u00e4r det emellertid m\u00f6jligt att till\u00e4mpa den regel i 6 \u00a7, andra stycket, LAU, om begr\u00e4nsning i ers\u00e4ttningen som enligt sin ordalydelse h\u00e4nf\u00f6r sig till forskningsuppfinningar \u00e4ven p\u00e5 uppfinningar som kategorisera ”andra tj\u00e4nsteuppfinningar”. C-Rad hade \u00f6vertagit hela r\u00e4tten till uppfinningen. I fr\u00e5ga om uppfinningens v\u00e4rde gjorde domstolen bed\u00f6mningen att detta var begr\u00e4nsat – det hade inte i m\u00e5let visats vilken betydelse uppfinningen hade f\u00f6r produkten Catalyst som helhet. Vid en sammanv\u00e4gning av omst\u00e4ndigheterna kring uppfinningens tillkomst kom domstolen till slutsatsen att KM:s anst\u00e4llning haft en avg\u00f6rande betydelse. Domstolen ans\u00e5g sig inte kunna utesluta att n\u00e5gon annan bidragit till uppfinningen p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att han\/hon skall anses vara meduppfinnare – n\u00e5got som p\u00e5verkar storleken av en eventuell ers\u00e4ttning. Med beaktande av dessa slutsatser och den l\u00f6n och \u00f6vriga f\u00f6rm\u00e5ner som KM erh\u00e5llit ans\u00e5g Patent- och marknadsdomstolen att KM erh\u00e5llit sk\u00e4lig ers\u00e4ttning f\u00f6r uppfinningen. K\u00e4rom\u00e5let ogillades.<\/p>\n
Patent- och marknadsdomstolens dom \u00f6verklagades och i juni i \u00e5r (2023) meddelade Patent- och marknads\u00f6verdomstolen sin dom – en dom av inneb\u00f6rd att uppfinnaren tillerk\u00e4nns en ers\u00e4ttning om dryga 4 miljoner kronor samt att r\u00e4tten till sk\u00e4lig ers\u00e4ttning fastst\u00e4lls, en ers\u00e4ttning motsvarande 1 procent av den nettooms\u00e4ttning den fd arbetsgivaren har haft h\u00e4nf\u00f6rligt till f\u00f6rs\u00e4ljning\/licensiering av produkter som utnyttjar den omtvistade uppfinningen s\u00e5dan denna definieras i patent som meddelats baserat p\u00e5 vissa patentans\u00f6kningar. Fastst\u00e4llelsen avser ers\u00e4ttning under en period om n\u00e4rmare tio \u00e5r, innefattande f\u00f6rfluten tid.<\/p>\n
Till skillnad fr\u00e5n Patent- och marknadsdomstolen konstaterade Patent- och marknads\u00f6verdomstolen att best\u00e4mmelsen om begr\u00e4nsad ers\u00e4ttning f\u00f6r forskningsuppfinningar i 6 \u00a7, andra stycket, LAU, \u00e4r en specialregel vars till\u00e4mplighet inte kan utstr\u00e4ckas till att omfatta andra uppfinningskategorier. I m\u00e5let \u00e4r ostridigt att C-Rad \u00f6vertagit hela KM:s r\u00e4tt till uppfinningen (\u00e4ven om tvist r\u00e5der om exakt vad som skyddas av det patent domstolen utg\u00e5r ifr\u00e5n i sin identifikation av uppfinningen). Domstolen kommer till slutsatsen att uppfinningens v\u00e4rde fr\u00e5n teknisk synvinkel \u00e4r ganska litet, men att dess kommersiella v\u00e4rde \u00e4r betydande – det finns st\u00f6d f\u00f6r ett samband mellan uppfinningens kommersiella v\u00e4rde och oms\u00e4ttningen av den produkt i vilken den anv\u00e4nds. I likhet med underinstansen anser Patent- och marknads\u00f6verdomstolen att KM:s anst\u00e4llning har haft stor betydelse f\u00f6r uppfinningens tillkomst: KM \u00e4r tekniskt kunnig, han var genom sitt arbete v\u00e4l insatt i de problem C-Rads produkt hade och han befann sig i en milj\u00f6 d\u00e4r han fick impulser att f\u00f6rb\u00e4ttra en existerande produkt. \u00a0Till skillnad fr\u00e5n Patent- och marknadsdomstolen ans\u00e5g inte Patent- och marknads\u00f6verdomstolen att det fanns n\u00e5got st\u00f6d i bevisningen f\u00f6r att n\u00e5gon annan skulle ha varit meduppfinnare – domstolen utg\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5n att KM var ensam uppfinnare till den omtvistade uppfinningen. Till skillnad fr\u00e5n underinstansen sl\u00e5r Patent- och marknads\u00f6verdomstolen fast att det inte \u00e4r visat i m\u00e5let att det funnits n\u00e5got som helst samband mellan KM:s uppfinnarinsats och hans l\u00f6n och andra f\u00f6rm\u00e5ner – han \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ber\u00e4ttigad till sk\u00e4lig ers\u00e4ttning. S\u00e5vitt avser niv\u00e5n p\u00e5 ers\u00e4ttningen konstaterar domstolen att KM har bevisb\u00f6rdan f\u00f6r de omst\u00e4ndigheter som kan l\u00e4ggas till grund f\u00f6r bed\u00f6mningen av ers\u00e4ttningens storlek. Tre faktorer skall beaktas: (i) uppfinningens v\u00e4rde, (ii) omfattningen av den r\u00e4tt till uppfinningen som arbetsgivaren har \u00f6vertagit, samt (iii) den betydelse som anst\u00e4llningen har haft f\u00f6r tillkomsten av uppfinningen. KM har baserat sitt yrkande p\u00e5 eng\u00e5ngsers\u00e4ttning och p\u00e5 royalty p\u00e5 en v\u00e4rdering gjord av ett v\u00e4rderingsf\u00f6retag – v\u00e4rderingen avser den kostnad – i form av licensavgifter – som man skulle ha beh\u00f6vt betala f\u00f6r att utnyttja uppfinningen enligt patentet som icke-patenthavare. Enligt KM \u00e4r 5 % av oms\u00e4ttningen f\u00f6r den produkt d\u00e4r uppfinningen ing\u00e5r en sk\u00e4lig royaltyniv\u00e5. Domstolen anser att det faktum att anst\u00e4llningen har haft stor betydelse f\u00f6r uppfinningens tillkomst inneb\u00e4r att ett f\u00f6rh\u00e5llandevis stort avdrag m\u00e5ste g\u00f6ras med anledning av detta. En samlad bed\u00f6mning ger, enligt domstolen, vid handen att 1 % av produkten Catalysts oms\u00e4ttning kan anses sk\u00e4lig (s\u00e5v\u00e4l i fr\u00e5ga om eng\u00e5ngsbelopp f\u00f6r f\u00f6rfluten tid och royalty f\u00f6r en senare period och under patentets livsl\u00e4ngd).<\/p>\n
Man kan konstatera att de tv\u00e5 domstolsinstanserna \u00e4r oense om huruvida den del av best\u00e4mmelsen i 6 \u00a7, andra stycket, LAU, som uttryckligen h\u00e4nvisar till forskningsuppfinningar, kan till\u00e4mpas analogt \u00e4ven p\u00e5 andra tj\u00e4nsteuppfinningar samt i \u00f6vrigt tycks v\u00e4rdera bevisning och bed\u00f6ma i princip varje fr\u00e5ga – utom den att KM:s anst\u00e4llning har haft stor betydelse f\u00f6r uppfinningens tillkomst – som \u00e4r relevant i tvisten p\u00e5 olika vis.<\/p>\n
S\u00e5v\u00e4l bolaget (arbetsgivarparten) som arbetstagarparten \u00f6verklagade Patent- och marknads\u00f6verdomstolens dom till H\u00f6gsta domstolen. H\u00f6gsta domstolen meddelade inte pr\u00f6vningstillst\u00e5nd.<\/p>\n
Patent- och marknadsdomstolens dom av den 1 juli 2021 i m\u00e5l nr PMT 5180-20.<\/strong><\/em><\/p>\n Patent- och marknads\u00f6verdomstolens dom av den 30 juni 2023 i m\u00e5l nr PMT 9596-21.<\/strong><\/em><\/p>\n H\u00f6gsta domstolens m\u00e5l nr T 5575-23 (pr\u00f6vningstillst\u00e5nd avslogs i beslut av den 22 februari 2024).<\/strong><\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det finns inte m\u00e5nga domar som r\u00f6r fr\u00e5gan om till\u00e4mpningen av 1949 \u00e5rs lag om r\u00e4tten till arbetstagares uppfinningar (”LAU”). Efter att en tvist pr\u00f6vats i tv\u00e5 instanser kan H\u00f6gsta domstolen nu komma att pr\u00f6va fr\u00e5gor om ers\u00e4ttning till en … Continue reading